Så här års blir det sådder några gånger i veckan med jord, krukor, brickor och vatten i en enda röra över hela köket. Alice försökte förra omgången så sina rosa petunier själv men fröna var spårlöst borta innan de nått jordytan. Att hitta ett petuniafrö bland sand och jord är då bra mycket svårare än hitta en nål i en höstack så sent en kväll smög jag fram mina andra petuniefröpåsar för att inte äventyra denna sådd. Nu var mina fröer perlitterade så chanserna ökade att få dem på plats i jorden där man ville ha dem.
Petunier tycker jag är lite svåra, gror bra men sen händer det ingenting på så länge. Fast det största problemet jag har är att jag sår dem för sent så när det är dags att planera i krukor och balkonglådor så åker jag i alla fall och köper plantor för att mina egna är så ynkligt små. I år hoppas jag på att jag kan hålla mig från att köpa plantor. De första petunierna sådde jag första veckan i februari. De borde väl hinna växa till sig så det i alla fall finns knoppar eller skulle jag sått dem ännu tidigare?
